| 06 Juni 2011 - Nationaldagsfirande | |
| Nationaldagsfirande med kortege samling vid Gränna äldreboende kl 17.45 Avmarsch kl 18.00 mot Braheparken via Amiralsvägen och Brahegatan.
Grenna Hembygdsförening inbjuder att fira Nationaldagen i Gränna Måndagen den 6 juni Kortege från Gränna Äldreboende kl. 18.00 till Braheparken där programmet fortsätter Årets talare är Louis Tollén, student på Grännaskolan Skärstad-Huskvarna Brass och Gränna kyrkokör Sång av Frida Eskehed och Cecilia Bjurenfalk Föreningsrepresentanter i allmänhet Tag med Fikakorg! Välkommen! Arr: Grenna Hembygdsförening och Kultur Jönköpings kommun | |
|
Årets nationaldagsfirande började som brukligt med musik av Skärstad-Huskvarna Brass på äldreboendets innergård. Sedan fortsatte kortege längs Gärdesvägen - Amiralsvägen Brahegatan till Braheparken. Hembygdsföreningens ordförande Lennart Ladåker hälsade alla hjärtligt välkomna att fira Nationaldagen tillika Svenska Flaggans dag. Han nämnde om Artur Hazelius, Nordiska Museets och Skansens skapare som införde festligheter för olika svenska högtider som en del i den tidens nationalistiska anda. Redan 1916 då man i kungliga huvudstaden bestämt att svenska flaggan officiellt skulle firas började den seden också här i Gränna. Hos Rikskommitén SVERIGES NATIONALDAG kan var enskild person ansöka om svensk flagga som gåva på Sveriges Nationaldag. Ansökan ska vara inlämnad till Landshövdingen, länsstyrelsen i det län man är skriven före den 1 januari. Kyrkokören sjöng under Åke Mattissons ledning och Frida Eskehed och Cecilia Bjurenfalk sjöng med ackompanjemang av deras lärare Lennart Ladåker. Här följer något av vad årets talare Louise Tollén, student vid Grenna-skolan förmedlade i sitt tal till oss: Kanske är vår nationaldag ett sätt att påminna oss om kärnan i vad som är svenskt och sverige. Det handlar om demokrati, öppenhet och frihet och det är detta som gör Sverige till det fantastiska land det faktiskt är. I vårt land ses detta ofta som självklart men under året som gått har vi fått erfara att det överallt i världen inte är på detta sätt. Kampen för frihet som började i Tunisien och sedan spred sig över stora delar av närområdet har därför på många sätt präglat det gångna året. Fler och fler människor kräver sin frihet och att fler och fler får lön för mödan. Det vi ser i världen idag har många likheter med vad som skedde i Östeuropa i början på 1990-talet och förhoppningsvis kommer vi att på flera håll i världen se den positiva utveckling som många av dessa länder haft under tiden sedan demokratin segrade. I Sverige har vi länge sluppit denna kamp. Friheten ses traditionellt som en naturlig del av de grundläggande principer som vårt land vilar på. Att i tal och skrift få uttrycka de åsikter och meningar man har är sedan länge en självklarhet. Likaså att få utöva den religion och de traditioner man har. All offentlig makt I Sverige utgår från folket.. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Så börjar den regeringsformen. Den första av Sveriges grundlagar. För att sedan fortsätta Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Tyvärr är detta inte skrivet i sten. Om vi inte varje dag står upp för dessa rättigheter kommer de kanske i framtiden inte vara lika självklara. Under det gånga året har tusentals unga människor i flertalet länder med livet som insats stått upp för just frihet och lika rättigheter. Demokrati är för många av dessa människor en dröm och en ledstjärna, något värt att offra livet för. Ordförande berättade något om nationaldräkten och kallade upp bland publiken de som hade sådan på sig dagen till ära. Flera olika dräkter presenterades bl.a. Vista Härads dräkt och Sverigedräkten. Avslutningsvis tackade ordförande Lennart Ladåker alla medverkande och alla de som slutit upp för att tillsammans fira nationaldagen. | |