Torp
Hultsjö Berghem i Bjällebäck


Torp och torpare i Gränna

Torpinventeringen i våra bygder är ett försök att i någon mån dokumentera de grå små husens historia. Den är ingalunda färdig i och med de ca 200 platser som hittills letats fram och skyltats. Men vi känner, trots allt, att vi är ett bra stycke på väg. Mestadels är det endast en överväxt husgrund, resterna av en hoprasad murstock och ibland en syrenbuske, som avslöjar att här legat ett torp eller någon backstuga, ofta helt gömt i täta granplanteringar eller igenbuskade hagmarker.

Förutom soldattorpen - 25 000 i landet fanns det på 1860 - talet omkring 100 000 torp och ca 75 000 backstugor. Dessa stugor var oftast lagda i snedbacke med en vägg i marken. De byggdes som det heter på bar backe. De hade lite eller ingen odlad jord utöver trädgårds - och potatisland. Stugorna beboddes av hantverkare av olika slag men var ofta den tidens pensionärsbostäder. Där bodde också medellösa änkor samt diverse s.k. löst folk, vilket bidrog till att den sortens bebyggelse hade lägsta sociala status.

I kyrkbokföringen benämns torp med T. Och backstuga med B. Det var således ett betydande antal "små grå stugor" vilkas befolkning utgjorde ca 12 - 15 % av landets invånare. Ofta var det originella och färgstarka personer som bodde i dessa stugor. Det fanns olika torp, exempelvis dagsverkstorp, arrendetorp, förpantningstorp, vilka innehades på 49 år, och undantagstorp. Soldattorpen tillkom i slutet på 1600 - talet och ägde bestånd som härordning till 1901. Gränna hade 47 sådana och drygt 500 torp och backstugor, framtagna från kyrkobokföringens husförhörslängder. Många är ännu inte uppletade i terrängen.

Andra viktiga källor när man söker utforska torpens historia är krigsarkivet, födelse - och dopböcker, vigsellängder, flyttnings- längder, mantalslängder, fattigräkenskaper, domböcker samt sockenstämmoprotokoll.

Torparnas skyldigheter gentemot herrgården reglerades genom kontrakt, där olika slag av dagsverksskyldigheter skrevs in, såsom mängden av naturprodukter som skulle levereras, priset för s.k. överdagsverke, antalet hjälpe- och hustrudagsverken, mängden säd som skulle avtagas och uppsättas, en bestämd del av herrgårdens rotfruktsland som skulle gallras, rensas och slutligen skulle upptagas. Detta var för torparen ett sätt att in natura betala arrende till jordägaren för torpet han fick bruka. Han skulle utföra sina dagsverken med egen kost och egna verktyg, som det heter.

Uppodling av ytterligare mark på torpet prisades av jordägaren. När den odlade arealen blev större innebar det också att torparen skulle göra fler dagsverken, detta ansågs vara helt i sin ordning. Omskrivning av kontraktet ägde rum vart femte år. Detta förhållande är belagt genom berättelse av sådana, som varit med om detta. En vanlig norm gällande början av 1800-talet, för beräkning av dagsverksskyldigheten, var att ett dagsverke i veckan skulle utföras för varje tunnland åker torpet ägde. Detta förutom övriga åliggande i natura. Som exempel på ett torpare- kontrakt har följande medtagits. Kontraktet från år 1903 avser torpet Havrekullen under Vretaholm. Torpets areal var 2,5 tunnland och födde 3 kor. Stugan hade 1 rum och kök. Torpareparet hette Ernst och Alma Johansson.

Torparekontrakt av 1903

6:0 För detta torp skall Torparen årligen utföra 156 lagliga karldagsverken på egen kost således att han möter 3ne dagar i hvarje vecka, likaledes skall han rensa, gallra och upptaga ½ tunnland rotfrukter samt aftaga och hopsätta 10 tunnland säd av diverse slag, äfvenledes skall han upplocka 50 tunnor potatis, lemna 4 kannor rensade lingon eller 4 kappar enbär samt spinna 2 tågor eller 4 blånor likaledes skall torparn den tid korna äro på stall vara behjälplig var nionde sön- och helgdag i herrgårdens ladugård. Vid passande tillfälle får torparn begagna ett par av gårdens dragare till torpets nödvändiga brukning samt vintertiden ett par i tre dagar för hemkörning av bränsle. När torparn har tid skall han göra överdagsverken efter budning, mot en betalning av 1:50 från 14 april till 14 oktober och en krona från 14 oktober till 14 april, och må han ej gå någon annorstädes på arbete utan husbondens tillåtelse. I tillökning på torpet erhåller torparn vid varje års slut femton kronor.

Källor: Fritt plockade bitar ur Hans Larssons skrifter i "Ett Solvarv i Gränna".

Uppdaterad 2016-07-12